Jag saknar redan mina barn..

Jag vill att den här veckan skall gå fortare än fortast.. Visst är mina barn så där jobbiga att man liksom kokar inombords ibland... Men herreguuuuuud, det är mina barn, mina små kärlekar... Sonen kom in till mitt sovrum imorse och suckade.. Han hade sin kudde och katt i famnen och kröp ner under mitt täcke och la sig så tätt intill han bara kunde.. Och sa sedan med gråten i halsen att han ville stanna kvar här för alltid... Tyvärr ser verkligheten inte ut så och jag önskar också att barnen kunde stanna hos mig för alltid.. Jag saknar dem så mycket... :( Det gör så jädra ont i hjärtat!

Jag längtar verkligen till sommaren då barnen är en längre period hos mig och vi har alla en härlig semester att se fram emot tillsammans!

Speak up!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Hemliga klubben råder!)

Din blogg/hemsida:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0