Originell.

När är man originell i andras ögon..? Vad innebär det att vara originell? Eller sig själv? När är man sig själv? Är det när man vågar stå upp för sig själv, man ber inte om ursäkt för sin person eller rent av blir den förändring som du själv vill se i världen?

Om vi skall referera till vad Kay Pollak är inne på i sitt lärande, varje möte med en människa är inte slumpat, det är ingen tillfällighet. Alla människor är utsända för att lära dig någonting om dig själv. Och varje negativ tanke du har om en människa är ett meddelande om dig själv till dig själv. Människan sysslar med självprojicering i de flesta fallen.. Jag kan ge er ett exempel häromveckan då jag var på arbetet. Vi har en kvinna (Vi kallar henne för A) som är sjuk typ hela tiden, hon kommer sällan i tid osv.. Hon kom fram till mig en dag och frågade efter en person (person B) och jag berättade då att den personen är sjuk. Varpå den här kvinnan utbrister surmulet att:
-Hon är ju alltid sjuk!
Ganska intressant då påståendet inte stämmer överens med verkligheten. Person B är sällan sjuk. Klassiskt fall av självprojicering. :) Egentligen borde jag inte läsa på så mycket om människans beteende och så vidare, jag blir gråhårig vissa dagar på arbetet! :D Kan vara så upprörd men även det är ett meddelande om mig själv till mig själv. Nästa makabra sanning är ju att du är sällan arg eller upprörd av de skäl du tror. Jag ville gärna tro det i fredags att jag visst var förbannad av de skäl jag trodde men jag har under helgen kommit fram till något helt annat om vad det hela berodde på. Och även det är ju intressant. :)

Jag blev just vettskrämd av något nere på nedervåningen! Jag är ensam hemma men jag tror fan det spökar här vissa dagar! Det lät precis som om någon öppnade ytterdörren och låste den inifrån och la sina nycklar på bänken men det är fan ingen där! :O Usch....!!

Speak up!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Hemliga klubben råder!)

Din blogg/hemsida:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0