Har ni tänkt på hur snyggt och fint och "bra" de flesta hudvårdsmärken framställs att vara? Det trista är att det läggs ned bra mycket mer på designen snarare än på innehållet.. "Wow!" Den innehåller Q10, värsta hudvårdsteknologin, föryngrande egenskaper, "ungdomskoder som har knäckts" och etc.. Bara mycket bla, bla, och bla. Jag har också blivit lurad i mina dagar, och nu när jag har utbildat mig och förstår och VET vad hudvård ska och inte ska innehålla, tänkte jag bara lyfta ett varningens finger. Kontrollera hudkrämen du använder i ansiktet att det inte håller det cancerframkallande konserveringsmedlet Parabener i någon som helst form. Oftast står det methyl- ethylparaben. Fanns det parabener? Då är det bara gratulera till att du just blivit lurad och dessutom har kastat pengar i sjön. Parabener förekommer i deodoranter också, och man har hittat parabener i bröstcancertumörer. Detta just pga att parabener kopierar det kvinnliga hormonet östrogen. Mineraloljor skall du också vara försiktig med att använda på kroppen överhuvudtaget. Mineraloljor gör huden mjuk och samtidigt beroende. I det ögonblick du slutar använda produkter med mineraloljor så blir huden torr och fnasig..

Det var lite om hudvårdslära. Nu är det bara upp till dig att bli mer vaksam och rädd om dig själv och din hud.

Forever Living Products har den rätta hudvården. Som faktiskt fungerar, utan lull lull och trams.

Vi är i full gång och gör oss i ordning för att ta oss ner på stan för att köpa en present till Isabell som har kalas idag! Barnen var ut tidigare och kom in som två snögubbar, och givetvis var Robins stövlar och strumpor och jeans och overall dyblöta.. Så det blir adidasskor och jacka på ner till stan för lilla herren. Jag tror vi köper något piffigt från H&M till Isabell, det känns så trist att köpa leksaker till en sjuåring. Tänk om hon inte gillar´t? Svårt alltså..

Min förkylning har tjockat till sig idag.. Känns som om huvudet är stoppat med bomull.. Näsan sticker, kliar och rinner och lungorna ömmar.. :/

Saknar min gamla bil.. Tjatigt, men sant.

Den här månaden hade jag hoppats på att ha full närvaro på jobbet. Men den tanken sprack redan förra veckan då månaden inleddes med vab för Robin. Och nu vabbar jag för Ida..
Upcoming plans då? Alla Hjärtans Dag på måndag och jag slutar jobbet klockan 16.00. Då ska jag och hjärtat ha det riktigt mysigt. Nästa vecka fyller Johns morbrors fru år så då ska vi dit på galej. Varje lördag spelas det på travet också, och imorgon är det riktigt fina hästar som springer. Helst skulle jag vilja åka till Solvalla och titta men med tanke på vädret så känns det inte längre så lockande. Det hade nog varit lite spännande för Ida och Robin att få se hästarna.. Ja, sen händer det inte så mycket mer än så. Arbetsvardag och myshelger..

Är det något jag ångrar så är det valet av "vänner" jag gjorde i unga tonåren. Dessa "vänner" förstörde mitt liv och jag är fortfarande påverkad av det än idag. Finns det något värre än falska rykten, riktigt sjuka rykten också..? En del av mig dog under dessa år och jag tror inte jag kommer att komma över den perioden. Jag hade kommit längre i livet och inte gjort märkliga val, och jag hade inte levt med panikångest. That´s for sure.

Så, det ångrar jag. May you all burn in hell.

Igår skrev jag att Ida skulle definitivt till skolan, idag lyder det att hon inte ska till skolan. Hon blev varm igen på eftermiddagen igår.. Så man kan säga att helgen har startat. Och JAG har blivit sjuk nu! Jag vet inte sist jag var sjuk, men jag har drabbats ganska lindrigt ändå. Lite snuvig och raspig i halsen och det känns som om det är borta efter helgen. :) Så med det kan jag inte ställa mig på crosstrainern idag och under hela helgen, man ska ju inte träna när man har en infektion i kroppen.. Jag längtar till jag får det igen! Det känns så bra och jag är glad att jag köpte denna underbara skapelse!

Jag har blivit beroende av Bollnäs Vaniljfil! Känner ni till den? Och med grymma flingor till får du frukosten to die for! Jag köpte Paulúns Superflingor - Tranbär och dinkelflingor! Tummen upp, inget tillsatt socker och så innehåller de förstås dinkel. Jag har slutat äta vitt/mjukt bröd och ska jag äta mackor så blir det knäckebröd istället. Det ska till många förändringar nu när jag vill se en förändring i kroppen! Det kommer nog ta några månader och det jag är ute efter är att bli mer "fast" i kroppen. Vi får väl se..

Jag vet inte riktigt vad Ida har fått för virus, nu är febern borta iallafall och det blir definitivt skolan imorgon! Jag jobbar från 07.30 till 14.00 så det blir inte heller en lång dag för barnen! Sedan är det äntligen fredag och helg igen.

Jag lyssnade på musik för en stund sedan när jag diskade och kände att jag verkligen vill gå ut och dansa. Sist var i november då vi åkte på "gravöl" med glasgänget och jag och John blev dyngraka och hade för jävla kul! Vi dansade och dansade och drack groggar och tequila! Vi gav folket ett samtalsämne att prata om! *hehe* Den kvällen kände jag mig levande och det är något som musik gör med mig. Jag väcks till liv inombords och kan inte sluta dansa när jag lyssnar på en bra låt! Så det är något jag gör när jag är ensam, lyssnar på musik och dansar vad jag än håller på med vid just det tillfället, lagar mat, diskar eller sminkar mig etc..! :D Har ni hört Black Eyed Peas "Rock Your Body"? Den gör mig GALEN!

Paintball September 2009.

Här kommer vi till något som klyver mig. Vilken födelsedag är min favorit? Jag har inte haft många födelsedagar som varit "bra". En av dom få födelsedagarna som var bra är när jag fyllde 25 år, i några timmar iallafall.. Från 19.30 till 23.00 då mamma ringde hem mig för att hon inte orkade vara barnvakt längre. Barnen sov. (!) Men den kvällen var helt ok ändå. Och sedan tänker jag på förra årets födelsedag, min fina och goa John var det som förgyllde min 28-årsdag! Och två födelsedagar till ära har jag hoppat bungyjump, ena hoppet några dagar innan och andra fem dagar efter..

Jo.

Jag vet inte vad som händer runt omkring mig, jag är som en bråkmagnet! Jag drar till mig märkligt bemötande och orättvisor.. :) Jag vet inte hur jag skall beskriva hur de senaste dagarna har varit. Det är som om det är en film, det händer liksom inte på riktigt? Katastrof på Teamsportia, idag fick jag ett bryt på jobbet (!) och jag hade delvis rätt i det jag hade att säga också, vad det handlade om kan jag inte hänga ut så här på bloggen/webben. Jag får väl sparken om jag gör det! *haha* Idag kände jag mig iallafall utnyttjad och orättvist behandlad, bara för att jag är konsult innebär det inte att det skall köras med mig hur som helst. Det kändes väldigt skönt att stå på sig och jag vet att jag gör ett bra arbete på jobbet, jag skiter till och med i att ta raster för att få produktionen att rulla. Inte många som gör det.. Flitig arbetsmyra, det är jag det! Men ingen trasdocka.

Klockan halv ett ringer en linjetelefon och det är skolan som ringer efter mig. Ida har fått feber så det var bara att åka och hämta hem henne. Det blev en vända till Maxi för att inhandla mat och godsaker och sedan hämta Robin från dagis.. Jag får se hur Idas sjukstuga utvecklas.. Hoppas bara på att det är en feber som går bort lika fort som den kom.. Nu sitter barnen och ser på Kung Fu Panda och jag skall strax återgå till att städa och diska och sedan värma på middagen..

Igår kväll stod jag en halvtimme på Crosstrainern och körde intervaller.. Från låg, till medel till högsta motståndet och så gick det runt hela tiden. Kan säga att det TAR grymt bra! Benen blir som spaghetti efteråt! Ikväll blir det vila och imorgon blir det 30 minuter igen. Tror jag kör på 30 minuter fyra gånger i veckan ett par veckor nu, och ökar sedan till 40 minuter för att slutligen fixa en hel timme på Crosstrainern. I love it!

Nu är den inhandlad, den är hemma hos mig, den är fortfarande inslagen, den ropar på mig: Min Crosstrainer! Det tog några år innan jag fick ändan ur, och nu har jag den. Den kommer få en speciellt utvald plats i mitt livingroom där den skall stå och håna mig och träna mig och jag ska banne mig INTE se ut som jag gjorde förra året på Cypern. There will be no way to that.
Men jag måste återberätta hur vi blev bemötta idag på Teamsportia på Heron City. Vi har klivit in där förut och tittat och "känt" på crosstrainern och den gången fick vi hjälp och info från en jättetrevlig kvinna. Den här gången står vi återigen och funderar och jämför två crosstrainers och blir avbrutna med frågan om vi "behöver hjälp" av en dryg snubbe varpå John säger att vi redan har provat och tittat och att vi funderar bara.. Då säger dumfan till snubbe väldigt drygt att "ja, men ni måste prova maxmotståndet så ni vet vad ni håller på med"! Och sen går han iväg. Jag blev så jävla förbannad så jag ville bara gå ut från butiken på en gång och skita i köpet rakt av! Och när jag lugnade ner mig ett hekto och vi stod och småpratade så kom snubben tillbaka och rev ner avspärrningskedjan kring crosstrainern och knappade in maxmotståndet och sa andfått att maxmotståndet är inställt. Och så gick han iväg igen.. Och jag kokar återigen! Jag väste till John att jag köper faaan inte crosstrainern om han skall ta emot betalningen och "serva oss" också. Väl framme vid kassan så meddelar vi en väldigt ihålig ung tjej att vi vill köpa en crosstrainer och hon tittar på oss som om vi just bett henne att skicka oss till månen till ett extra förmånligt pris.. Ja, det tog väl några sekunder innan hon förstod vad vi egentligen ville ha hjälp med.. Och hon frågar skärrat en annan snubbe om just den modellen finns inne i lagret och i hur många exemplar, för HON ska ju också ha en! *oh my god* Vad är det för idioter som arbetar där? Mitt första och sista köp på Teamsportia, god damn it.

Hepp, nu skall vi se på film. Vilken det blir vet jag inte ännu.. Vi såg Unstoppable igår med Johns äldsta dotter och idag såg vi klart Det finns Inga Känslor I Rymden och nu så tror jag vi ska se Due Date..

Morsning korsning!

Men åååh, jag ska alltså berätta om ett enda favoritminne och jag som har så många..! Med risk för att bli tjatig när det kommer till barnen så utesluter jag ett sådant minne för denna gången. Det får bli ett minne som jag plockar fram ganska ofta och det är tiden då jag gick i sjätte klass och det började närma sig sommarlov. Varje år i Stålhamraskolan ställde sjätteklassarna till med en "Sexans Show" i skolmatsalen som en avslutning för hela skolan innan man slutade och gick vidare till högstadiet. Jag minns nästan hela showen och hur vi alla skrattade och hade kul. Jag minns dessutom att JAG showade med Madde ensamma på scen och pratade inför hela Stålhamraskolan och jag var inte ens ett dugg rädd eller nervös. Jag minns känslan att jag trivdes på scenen och känslan att få hela publiken att brista ut i gapskratt är obeskrivlig.. Det var riktigt kul! I dagsläget klarar jag knappt av att göra min röst hörd i en större skara med personer.. Jag mår dåligt och vill typ dö. Och jag tror att det beror mycket på min historia som jag bär på som har påverkat mig och skadat mig och min person enormt. Så då och då plockar jag fram minnet om den där bekymmersfria tolvåringen som älskade att stå på scen och underhålla publiken.. :) Våran klass ställde ofta till med teater som vi sedan framförde antingen i lilla scenrummet eller i skolans stora matsal.. Haha, jag glömmer aldrig när Daniel fick tunghäfta längst fram på scenen tillsammans med Alex Kapor och Christian Holm och det enda Danne fick ur sig var "Öööh, öhh.... Öhh..........." Haha, Alex böjde ner sitt huvud, armbågade Danne och väste Dannes replik och det hördes klart och tydligt i mikrofonen.. Och samtidigt så tappade Christian Holm sitt fekjgips från ena benet och alla började skratta! Klockrent!

Andreas Sjögren, sjätte klass. *haha*

Det finns få människor av samma kaliber som Maha. Hon är så äkta och snäll och glad, alltid glad! Tänk om fler människor i världen kunde vara som hon är.. :) Nu undrar ni säkert varför detta plötsliga utspel om en kvinna som heter Maha? Hon var förbi för en stund sedan och hämtade sin mirakelhandkräm hos mig och vi hann prata en stund innan hon skulle iväg och jobba.. Vi arbetade ihop på glas innan avdelningen bommade igen och jag har ingenting annat än goda minnen från henne. Det spelade ingen roll hur dålig dag man hade, det räckte med att prata med henne så var molnen borta.. Idag arbetar hon på en annan avdelning och det är bara skit, tydligen. Personalen är gravallvarlig, skrattar aldrig, dom tittar snett på Maha när hon skrattar och är glad, dom hälsar inte ens på morgonen och så vidare. Typiska kärringar som har arbetat på ett och samma ställe alldeles för länge, bittertanter! Hon förtjänar inte den behandlingen. Robin blev superglad också, han fick en chokladask av Maha! Han älskar choklad! :)

Idag är sista vabdagen för mig. Imorgon skall Robin till dagis och jag ska arbeta igen.. Två arbetsdagar och sedan är det helg igen! Tiden går fort och det är ju förvisso bra, fem veckor har snart gått på detta år! I helgen ska jag nog inhandla en crosstrainer, jag orkar inte hålla på att försöka planera in tider för att ta sig till ett gym eller kunna gå ut och springa. Det kommer liksom aldrig bli av då.. Varannan vecka har jag barnen och då är det svårt att bara ge sig ut och springa, någon måste ju se efter barnen och det är inte alltid John heller har tid. Så, en crosstrainer skall det bli. Efter tre års funderande.. *haha* Bara att ställa sig på den och köra när man känner för det!