Ja... Jag vet inte riktigt vad Ida har drabbats av. Hon fick megafeber och ont i halsen i fredags så jag fick åka hem sista timmen från jobbet och hämta hem barnen från dagis.. Ida hade megafeber till och från i två dygn och nu har hon fått röda prickar över kinderna och kroppen.. Febern är borta och jag velar mellan Scharlakansfeber och Femte Sjukan. Svinkoppor är det inte. Tredagarsfeber hade hon som bebis.. Och Ida känns väldigt pigg. Jag tänkte att jag avvaktar under dagen och ser åt vilket håll det drar, eventuellt kanske jag borde ringa doktorn redan nu och boka en tid för bedömning..
Jo, jag ringde vårdcentralen nu och inväntar en tid.. Så det får bli doktorn idag redan. Onödigt att vänta till imorgon, vi måste ju veta vad det handlar om. Ida är pigg och är det bara typ värmeutslag så är det onödigt att hålla henne hemma från dagis.

Jag drömde om min morbror som gick bort för fem år sedan.. Jag och John åkte till Hallsberg och stannade utanför "det blåaste huset på Bryggaregatan". Morbror kom ut på trappan och slog ut armarna och jag sprang och gav honom en stor kram.. Var inte så roligt att vakna sen. Det har hänt skumma grejer sedan han dog, jag talar om "spökerier". När Ida var sex månader så stod jag och diskade och Ida låg och sov i sovrummet. Plötsligt "ser" jag morbror stå vid Ida och han tittar på henne och ler och vänder sig sedan om och ler och nickar försiktigt. Som om han liksom hälsade på innan han drog vidare. Samma dag som han dog, gick mamma och plockade ihop ordrar på hyllfack. Hon var ensam och hörde plötsligt att någon drog sitt sista andetag. Mamma sa högt att hon ville inte se. Och inväntade sedan besked. Telefonen ringde hemma och dåliga nyheter utdelades. Och mycket riktig var det S hon hade hört när hon hade jobbat. Hon stod och diskade en dag en tid senare och hon kände sig iakttagen. Hon tänkte att det var S, och sa högt att "Om du har det bra, släck ett ljus." Och ögonblicket senare slocknade fläktlampan.. Min mormor vet saker innan det sker.. Jag drömmer sanndrömmar och jag kan se vissa saker. Om något går dåligt så vet jag att saker och ting blir ännu bättre än förr. Det är som om någon/något inom mig viskar att ge inte upp, det blir som du vill snart, snart.. Det är inte jag som övertygar mig själv liksom. Ungefär så som personer som spelar mycket, skrapar triss ofta och dylikt, dom "vet" att vinsten sitter snart. Men för mig är det på riktigt. Känslan alltså, att något stort kommer hända i mitt liv och det finns ingenting att vara deppig för. Jag vill bara veta vad sjutton det är redan nu! Låter jag helt krejsi nu? *hahaha* Det är min skyddsängel som talar..

Jag vet inte vart livet bär av, men för mig är det åt helt rätt håll. Och jag väntar med spänning på allt gott som skall hända.