Jag har tydligen varit inne på rätt spår, men bara en liten sträcka..

Klev upp halv tio idag och gjorde iordning frukost till mig och goding. Han skulle iväg på ett möte, så nu sitter jag här framför dumburken och tänkte skriva om Konsten Att Välja Glädje. Jag har tillbringat den senaste timmen med Kay Pollak och sista delen på dvd:n Konsten Att Välja Glädje. Sista delen menar på att Inse sin egna storhet, och konsten att ändra sitt tankesätt och på så sätt ändra hela sin intällning till andra människor.

Kay berättar om en kinesisk man kallad Li Piang (stavning?) som har en gård uppe bland de kinesiska bergen. En dag sliter sig två av gårdens hästar, och springer sin väg långt bort. Bönderna kommer upp till Li och beklagar olyckan som hänt huset.
-Hur kan ni veta att detta är en olycka?, säger Li.
Och bönderna ursäktar sig och drar sig tillbaka.
Några dagar senare kommer hästarna tillbaka och det visar sig att hästarna hade anslutit sig till en flock vildhästar och på så sätt lockat med sig dessa till gården. Bönderna jublar och kommer till Li igen och gratulerar till lyckan som kommit till gården!
-Hur kan ni veta att detta är en lycka?, säger Li.
Och bönderna ursäktar sig återigen och drar sig tillbaka.
Lis son bestämmer sig en dag för att rida in en av vildhästarna och blir avkastad och bryter ett ben. Bönderna beklagar olyckan som hänt Li och hans son.
-Hur kan ni veta att det är en olycka?, säger Li.
Och bönderna ursäktar sig och drar sig tillbaka.
Ett krig utbryter och alla söner i byn skall inställa sig för kriget. Alla utom Lis son, som har brutit benet.

Kay uppmanar att man skall tänka på en fiende som man haft för ungeför 10-15 år sedan. Jag själv har en, och när jag tänker på henne blir jag alldeles rosenrasande. Och när jag har jagat upp mig och blivit upprörd får jag frågan hur livet hade sett ut idag om jag INTE hade stött på min "fiende"? Jag hade inte tagit vissa vägar, jag hade inte haft mina barn till exempelt. Jag personligen har haft oturen/turen att träffa vissa människor i livet. Lycka som olycka.. 

Det jag menar med rubriken är att jag har tänkt på detta, i lightversion. Så jag har inte varit helt lost!

Nå, vi har bara ett liv. Lev det. 



Speak up!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Hemliga klubben råder!)

Din blogg/hemsida:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0