Hjärtat Vinner Alltid.

Visst stämmer det bra? Man skall följa hjärtat i livet och på så sätt leder det oss in på den rätta vägen.

Barnledig i elva dagar till. Jag saknar redan mina små gråa hårstrån! :) Barnens far är tillbaka från europaturnén med Saving Joshua, jag misstänker att det har varit en galen resa. Det var riktigt länge sedan sist som jag var ifrån barnen så många dagar som jag skall vara nu.. Övertid på jobbet på lördag är inplanerat iallafall.. Sedan vet jag inte.. Det vanliga som står på agendan, travet och goda middagar och vila, massor med vila. Jag har haft barnen i 21 dagar och det känns i huvudet kan jag säga! :) Det finns mammor som tycker att den begynnande treårstrotsen är jobbig, jag kan varmt hälsa till er alla att vänta bara tills era barn fyller 6 år! ;) Fula ord, kaxig liten mun och tjafs och fula miner och så vidare.. Och samtidigt är sexåringen så himla mysig och go! Ida har det inte lätt med sig själv just nu och det lär hålla i sig ett tag till. Det är nu hon behöver massor med kärlek. Och tillrättavisningar.

Vilken skillnad det blir från crosstrainern, det är kanske inte riktigt så visuellt synligt just nu. Men jag känner att benen har blivit fastare, flåset snäppet bättre och jeansen sitter skönare.. Det trista är att jag har haft otur med två förkylningar inom loppet av en månad samt att min mage är KAOS just nu...! Och det gör att jag absolut inte kan stå på en crosstrainer och ge gärnet! *hahahaa* Men till helgen hoppas jag på att magen har gett med sig.. Det här måste bero på stress och ängslan.. Det började kaosa två dagar innan jag skulle lämna över barnen till sin far.. Allt hänger ihop, I guess..

Jag hade ett givande uppföljningssamtal med chefen igår. Tydligen finns det personer som går till chefen och gnäller på "vissa" personer för att dom: Arbetar. *mission accomplished* Chefen ansåg gnället som avundsjuka och han är nöjd med vad som händer när dessa personer arbetar, utfallet exploderar och vi levererar ju faktiskt. Keep up the good work! Jag var för jävla nöjd när jag gick från mötet. :D Jag minns att det fanns personer på glas som störde sig också, men dom slutade ju ganska fort därifrån också och jag fick vara kvar. :D Det går inte att trampa på mig inte! Jag går min egna väg, faller inte offer för grupptryck! Och kanske det både skrämmer och provocerar men det beror på att i grund och botten så är det enbart svaga individer som blir just skrämda och provocerade av att det finns starka individer som sticker ut och banar väg för förändringar.

I´m on the right track baby, I was born this wa-haaay!






Speak up!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Hemliga klubben råder!)

Din blogg/hemsida:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0