Jag väcktes klockan 06.30 denna härliga lördagsmorgon av att det ringer på dörren. I själva verket är det ingen där för att ringklockan fastnar ibland i ett läge och kan sedan släppa när som helst. Helgen till ära och på den troligtvis enda sovmorgonen idag på hela veckan bestämde sig denna fantastiska ringklocka för att ge sig till känna. Man känner kärlek.

Jag har drömt väldigt konstiga drömmar under nattens gång. Det har inte undgått någon läsare att jag älskar träning och denna natt drömde jag om gymmet. För mig i verkliga livet är gymmet min fristad, här är jag glad och mår bra osv. Jag drömde om en kvinna (som har förstört större delen av min tonårstid) att även hon börjat gymma. På mitt gym!! Min fristad! Hon tog över alla maskiner och skivstänger och fria vikter och började bete sig väldigt illa. Hon lyckades vända okända människor emot mig och jag var inte längre välkommen till gymmet. Jag blev portad av receptionisten trots att jag inte hade gjort något.. Det var som en repris från mina tonår men i vuxen tid då. Inte skolan längre och på gymmet istället.
Undrar om man blir hårt präglad av sådana händelser i ung ålder så pass att det fortsätter i vuxenlivet? Det har jag undrat ibland.. Människor stör sig enormt på mig trots att jag är varken elak eller vill någon illa. När jag arbetade på min förra avdelning hade vi en rolig övning för hela personalen. Vi skulle skriva en positiv egenskap för vardera arbetskamrat. I slutändan hade vi cirka 30 lappar vardera i ett guldkuvert som vi skulle läsa om oss själva. Jag blev beskriven av mina arbetskollegor som:
Glad, snäll och positiv!
Vissa hade skrivit betydligt fler än en endaste positiv egenskap om mig och det var saker som att jag är lätt att prata med om saker och ting och att jag är en bra mamma också! :-) Ibland tar jag fram det där guldkuvertet och läser igenom alla lappar igen.. Saknaden kan vara enorm efter just den tiden.. Tiden på Glasampuller..

Jag och John lekte lite igår.. Zombietöntar som vi är.. Snygga, eller hur?